Jag väntar.

Domaren ska försöka vara här vid sex, sju tiden och sedan ska vi köpa en massa godis! Woho! Jag är så himla sugen på olika godissorter att det inte är sant. Av någon skum anledning så suktar jag efter den där rektangulära chokladbiten som smakar som.. kola? Något sånt är det iallafall. Jag hoppas det finns massvis av det. Jag och Domaren hade planerat att gå ut ikväll och äta men nu när jag tänker efter så vill jag nog inte det. Middag på alla hjärtans dag? Nä, inte min grej. Det skulle bli alltför smörigt och jag klarar inte av sådant. Jag var tvungen att gå till Gallerix i onsdags för att köpa ett vykort och då var det MASSVIS med människor där inne. Jag klarade inte av det, allt kändes så himla fel. Det kändes fel och löjligt att stå där och välja ett vykort två dagar innan Alla Hjärtans dag. Varför?

Jag vill helst äta hemma, glufsa i mig en massa onyttigt och sen kolla på en massa filmer. För mig, och detta är något som kan stämpla mig som Donna Juana, så räcker det med att veta att han ligger brevid mig ikväll. Våga naw:a. Jag har även köpt några presenter till honom som jag gärna vill ge honom. Det är inget personligt, vilket min lillsyrra har stört sig extremt mycket på. Enligt henne är det ett måste att presenten ska vara personlig på Alla Hjärtans dag. För mig är presenterna personliga eftersom jag har haft en tanke bakom det hela. Det är ju tanken som räknas. Eller vad tycker ni?

nemo saltat sobrius.


Speak up!


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0