Att prata.

En sak jag aldrig har riktigt förstått är att folk snackar så mycket, om allt. Det går inte att hejda det, utan babblet fortsätter. Jag kommer ihåg när jag var yngre och fick höra uttrycket att "rykten har snabba fötter". Det stämmer, väldigt bra.

Jag är en människa som lyssnar på skitsnack, det ska jag inte ljuga om. Jag tycker att det är spännande att få höra att den har gjort det där och den andra har varit med den. Sånt är bara roligt, men det är inget jag skulle lägga stor vikt på. Som sagt, det är prat. Jag skulle inte gå runt och sprida något som jag har hört från en kompis, som i sin tur har hört det från sin kompis. Hur trovärdigt kan det låta, från skala ett till tio? Jag förstör min egen integritet när jag väljer att sprida "snacket" vidare, så därför väljer jag att låta bli. Jag förstår inte varför det är så svårt för andra att låta bli? Sanningen kommer fram, förr eller senare och då kommer alla få veta vem som drog den största lögnen. Varför förlora all respekt för att få sprida ett rykte, när man vet att det någon dag kommer hinna ikapp en och avslöja en?

Alla gillar skitsnack, men ibland gäller det att hålla käften.

nemo saltat sobrius.


Speak up!


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0