Arg.

Jag har gått runt och varit riktigt arg hela morgonen. Jag vill bara klå upp någon, sparka in en dörr och ta sönder en vägg. Bara något som lyckas ta ut all ilska inom mig, som har odlats dessa två veckor. Jag är ARG. Jag vet inte riktigt varför. Självklart förstår jag grunden till ilskan men jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det var som utlöste allt detta. Jag vill inte vara arg, ledsen eller upprörd. Jag vill bara vara Marina och må bra. Jag orkar inte tänka på allt negativt som sker runtomkring mig. Jag orkar inte ha människor i mitt liv som får mig att må dåligt. Jag orkar inte låta dessa personer styra mitt liv och få mig att vara ledsen.

Jag behövde något mer än bara ord. Trots allt som har hänt de senaste veckorna är det ändå det jag får - ord. Tomma ord. Jag behöver inte det, inte längre. Förut hade jag klarat mig på det men inte längre. Nu vet jag vad som är rätt och vad som är fel. Jag vet vilka som har lagt stenar på min väg och jag kommer inte låta dem få förstöra mer för mig. Om man inte står på min sida kan man bara gå av vägen och låta mig fortsätta min egen väg, i min takt. Allt jag behövde var styrka, en styrka som visade hur mycket jag hölls kär av dig. Jag trodde aldrig att det skulle gå så lång tid och att du skulle fortfarande vara på samma ruta.

Åh, jag är så arg. Men främst besviken.


Speak up!


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0