Det var faktiskt jätte mysigt idag. Vi pratade ut, vi skrattade och allt var som vanligt. Verkligen.

En sak ska ni veta - slösa inte bort er tid på att sura. Det har vi två gjort, ett helt år och lite mer. Vi var allra bästa vänner, som systrar, och vi valde att förlora kontakten bara för att vi var sura över ingenting. Vi tillät andra lägga i sig i en massa saker och vi tog inte tag i saken själva. Man ska svälja sin stolthet, man ska våga och man ska ta tillfället i akt för att förlora en vän är det värsta.

Det känns så skönt att allt är "normalt" igen. Visst, det kommer krävas lite arbete från bådas sidor för att det ska bli exakt exakt som vanligt men jag vet att det kommer bli så. Utan tvekan. DJ och hennes syster var två viktiga människor i mitt liv och att ha fått tillbaka dem, nu när jag behöver dessa vänner som mest, är något jag är lycklig över. Jag är dessutom glad att jag och DJ fixade det här själva, utan att andra la sig i. Ingen försökte förbättra vår relation, utan snarare försämra och jag är nöjd med vår egen insats. Vi tog saken i våra egna händer och ordnade upp det här. Så skönt! :)