Så jävla trött på allt.

Allt bara skiter sig just nu och det lär nog inte bli bättre än såhär. Jag ska väl tacka för att det bara är såhär pass jobbigt och inte värre? Eller? Vad är det för ord vissa människor använder? Att vara tacksam?

jävla dåligt att det finns vissa människor som kan vara så dumma i huvudet att dem faktiskt gör allt för att slippa gå emot en annan person. Jag är bara arg just nu men samtidigt känns det så jävla skönt att äntligen få slippa alla bekymmer, att få slippa ha en människa som tror att det går att kontrollera mitt liv. Jag har alltid trott att en äldre kvinna med så mycket erfarenhet har mer vett i huvudet än såhär, men jag hade tydligen fel. Jag har tydligen haft många fel angående det här. Jag har fått fel bild av denna person, enligt den allra viktigaste personen, men det har jag inte. Det är den allra viktigaste personen som har en förvrängt bild, en bild där glorian lyser så starkt att man knappt kan öppna ögon. När ljuset slocknar så lär nog alla se att det var fan ingen gloria som lyste. Verkligen inte.

Det är en sak att ha en kvinna man knappt känner i sitt liv som ogillar en, en som säger massa elaka saker och sedan tar på sig en roll som om inget har hänt. Jag bryr mig inte, jag kan tåla det och jag kan ge tillbaka. Det lovar jag er att jag kan göra. Men jag väljer att inte göra det. Istället har jag hopp om att den viktigaste personen i hela det här dramat ska stå på min sida. Tydligen är det här väldigt svårt att göra!

Jag är så trött på att den här kvinnan ska ständigt försöka lägga sig i, bestämma en massa saker och få sin egen vilja fram utan att ta hänsyn till hur jag påverkas av det hela. Jag förstår inte hur hon har något med saken att göra. Jag har en framtid bestämd, sedan länge, tillsammans med Domaren. Vi har bestämt vissa saker angående vår framtid och vi trodde att det skulle finnas en väg för oss, utan grenar. Jag hade så fel för istället får jag vägen i två delar av ett stort jävla gap och det går inte att fylla den med jord, hur mycket jag än försöker.

Jag hatar min situation, men jag har insett att jag inte kan göra något annat än att fly därifrån. Så fort jag kan. För att ha en sådan kvinna i mitt liv skulle bara göra mig galen. Om jag hade skydd, om jag hade den allra viktigaste personen bakom mig så skulle jag kunna göra det. Stå emot riktigt bra, men nu har jag inte det. Därför tänker jag göra som jag vill, där jag mår som bäst. Jag har mått dåligt så pass länge nu att jag tänker bara tänka på mig själv. Kalla mig för egoistisk, kalla mig för vad du vill. Jag bryr mig inte längre.



Speak up!


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0