Idag har jag jobb och har inte sovit bra. Jag somnade vid tre och vaknade vid åtta, eftersom min kära mor tyckte det var en bra idé att baka tårtor. Det lät som bara den från köket och mitt rum är precis vid köket. DÅLIGT med tanke på att det inte är en vägg mellan dem utan en stor dörr som pappa bara stängt av och lagt en tunn bräda för. Sedan kom moster och min kusin och de kacklade som galna höns.. Då gav jag upp sömnen och började dagen.

Vi fick en massa gäster och lilla Christel var med, såklart. Jag tog ett par hundra bilder på henne och dem ska ni få se så fort jag har laddat upp bilderna. Hon är SÅ söt. Jag ville att hennes mamma skulle roa sig med resten av gästerna så jag bestämde mig för att "natta" Christel.. öhm, jag somnade till själv och vaknade av hennes gurglande. Jag älskar barn, verkligen. Lukten, deras små fötter, deras små händer och deras nyfikna ögon. Jag älskar att höra dem skratta, gråta och bara få höra deras små försök att forma ord. De är verkligen ett mirakel.

Vart är mina små mirakel? Var är min lilla familj?