Jag hatar att såra någon. Speciellt om det är någon som betyder mycket för mig. Jag hatar att jag sårar någon som betyder mycket för mig just nu. Det är jobbigt, verkligen. Även om jag gör det av rätt skäl (och inte själviska som många tror) är det ändå jobbigt för mig. Jobbigare blir det att det är även en annan människa som lider. Den andra personen är Domaren, och alla vet ju att efter tre långa år har han blivit en central och viktig person. Nu är det inte så längre.

Vi har gått skilda vägar. Det har varit en berg-och-dalbana de senaste månaderna och nu.. ja, nu är det slut. Det är jobbigt, jag bearbetar det på egen hand och försöker göra det bästa av situationen. Jag är glad över att jag har mitt jobb för det får mig att tänka på annat under tiden jag är där.

Just nu vill jag bara vara för mig själv. Jag vill bara kunna göra ingenting, stirra på en vägg och läsa massa böcker. Jag har lovat mig det. Jag ska hålla det löftet.

Jag hoppas att folk kan respektera att det som är mellan mig och Domaren är mellan mig och Domaren. Inga andra. Det är bara jag och han som vet exakt varför vi gjorde slut, allt annat är bara spekulationer och rykten. Vissa anser att jag har gjort många fel, andra anser att Domaren har gjort många fel. Men vi båda vet sanningen. Det räcker, iallafall för mig.

Han är speciell för mig, kommer alltid vara det. Han var en trygg bas i mitt liv och jag älskar honom. Jag önskar att kärlek räckte till, just i det här fallet, men så är det inte. Jag är bara glad att jag har haft turen att ha en sån person i mitt liv, i tre långa år. Han är en fin människa, som förtjänar så mycket mer i livet än vad han får!

Det var allt för mig.