Dag 3 - Mina föräldrar.

Vad finns det att säga om dem egentligen? De har gjort ganska mycket för mig, mycket av det tänker jag inte ta upp här men jag kommer aldrig kunna betala tillbaka allt de någonsin har gjort. Men de har även gjort en massa fel som jag aldrig kommer att glömma bort heller.

Min mamma heter Lucin och är överdrivet snäll. Det är båda mina föräldrar. Men morsan är något extra. Hon ska alltid vara snäll, ställa upp för en massa människor och alltid behandla folk med ödmjukhet. Hälften förtjänar inte ens att spottas på. Trots det uppträder mamma alltid korrekt men ibland.. ibland kan det bli some old spice. Då jävlar, då ska man akta sig. Jag och min mamma kommer inte överens om vi bor tillsammans. Det bästa är då vi bor en bra bit ifrån för då är vi bästa vänner. Så är det, vissa går inte ihop ständigt, haha. Hon städar för mycket och vi två är väldigt olika. Hon är känslig, snäll, reningsfreak och ska ha allt på sitt sätt. Jag är absolut inte känslig, jag kan vara en riktig bitch och jag gillar att ha saker på mitt sätt. Vi krockar. Men hon gör överdrivet mycket för sina döttrar. Nu snackar vi ÖVERDRIVET. Hon kan gå i samma tunna jacka i flera år bara för att hon vill att vi ska ha en massa kläder.

Min pappa, Bedros, är en man av karaktär. Alltid rak på sak, ljuger aldrig och vågar stå för sina åsikter. Finns en massa jävlar därute som försöker luras och bedra men det biter inte på honom. Han har lätt för att kapa av människor i sitt liv.. förutom sin familj. Jag har aldrig sett en människa offra så mycket som han gör. Ibland är han irriterande men han är en man. En jävla gentleman. Behandlar sina guldstenar som.. ja, guld. Inget är för bra för oss, enligt honom. Han gör allt för oss. Allt. Han är en man. Om det är någon jag vill att mina söner ska se upp till så är det sin morfar. Han vet hur han ska behandla människor, han är rak på sak, ärlig, karismatisk, underbar, rolig och samtidigt väldigt respektingivande. Den här mannen har fått ta så mycket skit från sitt förflutna att det är ett mirakel att han fortfarande kan le men ändå gör han. Helt jävla underbart.

Jag älskar mina föräldrar.






Speak up!
evan

de är bäst <3

2011-10-19 @ 16:35:30
Marina

Naaaw.. tack sötnosen!! <3

2011-10-20 @ 14:19:53
URL: http://milazlatnikova.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0