Nu åker jag till Bromma.

Men innan jag åkte tänkte jag bjuda på denna.

Idag (och imorgon) är jag ledig. Sedan är det enbart tre dagar kvar av mitt jobb. No more money :(

Idag ska jag inte göra så mycket, bara sitta och slagga tills klockan slår åtta. Då ska jag köra iväg till Bromma och hämta upp min kusin. Som sagt, jag kommer vara ensam hela kvällen och då tänkte jag mögla framför TV:n. Det är min plan för idag.

Jag har inte så mycket mer att säga.

Idag har jag jobb och har inte sovit bra. Jag somnade vid tre och vaknade vid åtta, eftersom min kära mor tyckte det var en bra idé att baka tårtor. Det lät som bara den från köket och mitt rum är precis vid köket. DÅLIGT med tanke på att det inte är en vägg mellan dem utan en stor dörr som pappa bara stängt av och lagt en tunn bräda för. Sedan kom moster och min kusin och de kacklade som galna höns.. Då gav jag upp sömnen och började dagen.

Vi fick en massa gäster och lilla Christel var med, såklart. Jag tog ett par hundra bilder på henne och dem ska ni få se så fort jag har laddat upp bilderna. Hon är SÅ söt. Jag ville att hennes mamma skulle roa sig med resten av gästerna så jag bestämde mig för att "natta" Christel.. öhm, jag somnade till själv och vaknade av hennes gurglande. Jag älskar barn, verkligen. Lukten, deras små fötter, deras små händer och deras nyfikna ögon. Jag älskar att höra dem skratta, gråta och bara få höra deras små försök att forma ord. De är verkligen ett mirakel.

Vart är mina små mirakel? Var är min lilla familj?

Det känns inte skönt att jag redan är bortglömd. :(

Jag har sett tre filmer och flertal serie-avsnitt idag. Jag har knappt flyttat mig från min säng, förutom när lilla Steffany kom över. Jag höll henne och tänkte på hur mycket det är kvar då jag kommer få hålla mitt barn i famnen. En tid som kändes så nära är nu så långt bort. Det gjorde ont.

Det känns så ensamt. Men du är bland folk, bland vänner. Och jag ensam.

Jag sov sent igår och vaknade för inte så länge sedan. Det var jobbigt igår, faktiskt.

Jag förstår att vissa människor vill påverka andras liv, men inte när man vill förhindra. Jag kommer aldrig kunna forma en slags förståelse för er två och aldrig kunna ha respekt för er på grund av allt ni gör. Jag vet att ni tror att ni gör rätt, men innerst inne borde ni två, av alla personer, veta om kärlek. Jag förstår inte hur ni kan göra allt för att få er vilja fram, även om ni sårar personer på er väg.

Jag vet att texten ovan och mina åsikter kommer såra en person jag bryr mig om. Men vem var där för mig när jag led i alla dessa månader? När jag nekades ett par hundra gånger om, utan någon som helst anledning. Ursäkter gavs, men löjliga sådana. Det var ursäkter man hade snappat upp på för att ha en bortförklaring. Men den viktigaste person förstår inte det, ser inte det.

Därför går jag min väg. Ensam.

Det var nog alla fest-bilder. Eller nja, de flesta :)

SVARA ÄRLIGT
1. Var någonstans på kroppen har du mest muskler - Mina vader. Så fult!
2. Du ger mycket komplimanger till andra - Nja, väldigt sällan faktiskt.
3. Är du nöjd med ditt förnamn - Otroligt mycket.
4. Vad är det sämsta hos dig - Jag ser ner på svaga människor.
5. Vad är det bästa hos dig - Ärligheten.
6. Har du bra självförtroende - Det skiftar.
7. Hur många timmar om dagen sitter du vid datorn - Lite för mycket. Det har blivit lite mindre än förr, men det var mest för att jag saknade mina glasögon. Nu har jag dem.
8. Du tycker om att vara med killar - Det föredras, ja.
9. Känner du dina grannar - Bara Emy på våning 2.
10. Svär du ofta - Jag har börjat med det.
11. Spelar du något instrument - Nej, men skulle så gärna vilja spela piano.
12. Vilka sporter/aktiviteter har du gått i - Basket och hip-hop dans.
13. Kollar du dig ofta i speglar? - Om det finns speglar...

HAR DU..
1. För många vänner - Nej, snarare få. Men jag är nöjd med det. Så svårt att hitta ärliga människor nu för tiden.
2. Förföljelsemani - Nja, inte direkt. Men man tittar bakåt två eller tre gånger när man är ute när det är natt.
3. Någon sjukdom - Ja.
4. Färgat håret -  Yupp, men försöker få tillbaks min gamla hårfärg :(
5. Egen dator - Ja.
6. Gjort bort dig rejält - Ja, såklart. Men jag har vant mig och skrattat åt sådant.

ÄR DU..
1. Snäll -  Inte så värst.
2. Snygg - Kan hända.
3. Söt -  Såklart. :)
4. Lång - Kortis.
5. Kort - That's me.
6. Smart - Jag är inte smart, men väldigt ambitiös.. detta får folk att tro att jag är Mensa-medlem.
7. Klantig - Haha, ja.
8. Tjock - Små mullig.

BRUKAR DU..
1. Klä dig i svart - Det händer.
2. Hata folk - Ja, men det krävs mycket för att jag ska avsky en person. En har passerat den gränsen.
3. Lita på folk - Det tar tid för mig.
4. Ljuga - Nästan aldrig. När jag väl gör det är det små vita lögner och oftast för att skydda någon annans hemlig eller dylikt.
5. Vilja dö - Nej, I'm stronger than that :)

NÄR..
1. Åt du senast -  För två timmar sen med Domaren.
2. När läste du en bok senast - Läser nu Ps I love you och gråter till varje mening. LÄS DEN!
3. Köpte du något senast - Det var ett tag sedan.. Det klirrar inte i plånboken direkt.
4. Svor du senast - Åt Domaren som nöp mig.
5. Sjöng du senast - Då och då.

Woho! :)

Så många idéer som flödar just nu.. Vill bara ta ut min kamera och ta dessa bilder. När får man chansen egentligen?

Jag har kommit på en sak som jag jätte gärna skulle vilja göra. Det är tre olika saker, men.. den sista är klurig. Vet inte riktigt hur jag ska skapa fram den illusionen.

Åh, vill någon stå modell?????

Jag förstår inte hur allt bara kan kännas jobbigt, ur det blå.

Jag förstår inte vart jag vill att min väg ska leda, men en sak vet jag: det var inte i mina planer att det skulle vara tufft. Jag är bara trött på att alltid få kämpa lite mer än andra för att komma dit jag vill. Jag får alltid hinder, gång på gång. Jag måste alltid ta mig ur den ena situationen från den andra. Jag är trött på det. Jag vill bara att något ska gå smidigt.

Universitet har varit ett stort problem med tanke på Stockholm-Uppsala färden. Jag trivdes aldrig direkt i Uppsala, mestadels för ALLA var i Stockholm. Jag åkte iväg varje helg från Uppsala för att besöka Stockholm, och därmed fick jag ingen kontakt med staden eller folket i Uppsala. Nu när jag äntligen har valt att lägga Uppsala bakom mig blir det problem med bytet av universitet. Varför ska det ens behöva vara ett problem att tillgodoräkna kurser? Nu finns risken att jag inte kommer in i Stockholms eftersom mina avklarade kurser skiljer sig från Stockholms kurser... För att det har något med saken att göra? Och jag har inte fått söka till Uppsala, eftersom jag redan sökte till Stockholms lärarprogram. Det finns en risk att jag inte kommer plugga till höstterminen och jag får panik. Jag MÅSTE bli klar till skolan, jag MÅSTE få min examen till sommaren. MÅSTE.

Jag är dessutom kär, träffat den rätta för mig. Jag och han trivs med varandra och vi har snart varit tillsammans i två år. Vi går framåt, men nu är det mitt liv vi pratar om. Smidigt? Knappast. Självklart ska vi stöta på tusentals stenar på vägen som vi måste röja undan. Jag tänker inte ta upp små detaljer eftersom ja, det är privat men även här.. Varför ska allt vara så jävla krångligt? Vi är två i ett förhållande, inte 78 styckna. Det är jag och han, ingen annan. Varför kan inte folk bara ta ett steg tillbaka och låta oss leva våra liv, på det sättet vi vill? Jag förstår inte varför allt måste vara krångligare, mer dramatiskt. Jag förstår inte varför vi måste rulla tummarna och vänta på ett besked, som vi redan vet svaret till. Jag förstår inte varför andra människor ska sätta upp regler för oss. Ingen blir direkt lycklig av det, så varför ens fortsätta vara stenar på vår väg? Jag och Domaren kommer att komma dit vi vill, väldigt snart hoppas jag. Det är bara synd att det som egentligen ska vara min lyckligaste period är präglad av gräl, tårar och ledsamhet. Istället för att förenas har folk valt att splittras. Och för vad? Varför? Det är jag och han, ingen annan.

Sedan har vi min uppsats, som bara går åt helvete. Jag klarar inte av den. Jag älskar ämnet, Kleopatra. Jag gör det verkligen, men varje gång jag sätter mig ner.. Jag vet inte vad det är som händer men allt blir bara blankt. Jag vet vad jag vill få ut av uppsatsen, jag vet vad mitt mål är men det verkar inte som om jag vet hur jag ska gå tillväga. Snart ska den lämnas in, för andra gången, och jag hoppas verkligen att det går denna gång. Jag förstår inte varför jag inte kan lägga mina känslor och problem åt sidan och fokusera mig på den här uppsatsen. Jag förstår bara inte.

Eller ännu bättre - Jag förstår inte varför alla mina problem inte blir lösta så att jag slipper tänka på allt strunt och bara få vara lycklig. För en gångs skull.

håller på att dö. :( Så typiskt. Min lilla fisk....

Fick precis ett samtal - Hoppas, hoppas, hoppas, säger jag bara. :)

en hel del när vi var i Las Vegas och jag älskade det.



Min söta syster! :)

Att jag och syrran vill åka till Italien i september är inte direkt okänt, men nu vill vi även åka båt på hennes födelsedag. Hon blir 20 år 090909... coolt, tycker jag. :) Vi får se, men jag hoppas att dessa två resor blir av för sedan kommer det inte bli ett resande på ett bra tag eftersom jag har stora planer inför sommaren.

Nu har jag och Lara bestämt oss för en roadtrip i en hel månad, under juli månaden. Roadtripen kommer bli där hon bor såklart, men trots att det är ett u-land finns det otroligt fina områden. Jag har försökt få henne att flytta hit men hon väljer att vara kvar. Jag undrar om vår kusin Rami kan locka henne till USA... hm? Hon älskar honom, det är hennes favorit kusin.. så det kanske borde fungera? :) Men jag vill såklart ha henne HÄR, nära mig. Alltid!

Sedan blir det en liten resa till Grekland, OM Sussy har möjlighet. Vi får hoppas det. Jag och mina systrar har lovat henne att följa med till Grekland, som är hennes drömstad. Det kommer inte bli Kreta denna gång, utan jag har ett annat ställe in mind. :) Otroligt fin är den iallafall.

Sedan vill jag såklart göra en till resa, men den ska vara mer exotisk och avslappnande. Jag har ju funderat på Sydafrika, i samband med VM men Domaren räknade ut att det kommer bli rätt så dyrt. Jag är villig att lägga ut den summan, men jag vet inte hur många andra som är det. Finns det några som vill hänger jag med. Annars vill jag antingen åka till Egypten eller Thailand. :) Vi får se.

Igår hade min syster ett pass på 7-eleven, men chefen bad henne att inte komma då det var lugnt på jobbet. Detta var strax innan hon skulle ut för att ta tåget. Lite hårt och onödigt, tyckte jag, med tanke på att hon kom hem klockan sju på morgonen och sov enbart några timmar.

När vi var påväg till jobbet igår, vid tolv tiden, fick jag ett SMS från chefen. "Det är lugnt på jobbet imorgon så du kan ta ledigt", stod det. Va? Sen när blev hon en blivande spåkvinna? Jag tycker det är så lamt att använda dessa ursäkter istället för att säga det hon har att säga: att hon inte vill att vi jobbar kvar. Jag förstår att hon har anställt alltför många, men jag har alltid sett upp till henne eftersom hon är en grym kvinna. Stark, självständig och driven. Hon vet vad hon vill och hon ser till att skaffa det. Men sedan det här? Snacka om att förlora respekten för en person på 0.8 sekunder. Usch.

Aja, jag har iallafall ett jobb kvar så jag ska inte gnälla. Det kunde ha varit värre - att jag hade tackat nej till Posten för att jag skulle jobba på 7-eleven. DÅ hade jag varit riktigt arg.

Nu ska jag surfa lite och sedan röka vattenpipa :)

Nu har jag laddat upp ett par bilder på Facebook och kände att jag borde göra det här på bloggen också, så att ni också kan få ta er en titt :)

Snart ska jag iväg för att jobba, fram till sex på morgonen. På tisdag kommer det bli tufft för mig (på måndag är det min syster som drabbas) eftersom det blir jobb på Seven Eleven klockan elva på morgonen. Vi är hemma runt sju på morgonen efter Posten-passet, och sedan iväg till andra jobbet fram till 18:00. Det kommer bli tufft, mina vänner. Väldigt tufft.

Men onsdag morgon ger oss lediga dagar i en hel vecka... typ.

Idag jobbar jag från 18:00 till 06:00... blääääää... Men men, det är extra slantar som jag inte klagar över. Semester, semester. :) Jag har inte sovit särskilt bra eftersom jag sov sent igår och vaknade tidigt idag men det ska nog gå prima. Men jag kan ändå inte sluta önska att jag befann mig i min kusins pool just nu, med en margarita i handen. :)