Jag har lite svårt för människor som ställer den frågan, för att jag tycker inte den är vettig. Varför ska andra bry sig om vad jag eller någon annan tjänar? Jag vet inte om det är jag som är annorlunda, men jag tycker inte om när folk frågar mig det. Jag blir alltid chockad när den frågan kommer upp, för jag vill inte berätta till folk om det. Jag tycker inte att någon har med det att göra, så lägg ner. Jag brukar ALDRIG fråga folk om deras ekonomi, för att jag anser att det är en privat sak. "Tjänar du bra?" är en OK fråga, men "Hur MYCKET får du i lön?" är en fråga jag ogillar skarpt. Jag svarar aldrig på det och tänker inte göra det, oavsett om jag tjänar bra eller dåligt.

Jag har länge funderat vad kärlek är för något exakt. Jag har alltid trott att kärlek inte har några gränser utan det gäller att älska så blir allt bra. Jag har alltid trott att kärlek räddar en, ifall man älskar varandra tillräckligt mycket så kan man klara av allt. Men det är inte bara kärlek som gäller. Allt annat spelar en stor roll och vill man ha en framtid tillsammans så gäller det att man har samma principer. Man kan inte längre leva enbart på kärleken utan så mycket annat spelar en roll. Jag har lärt mig att kärlek inte räcker till.

När jag var med McDreamy så trodde jag att jag och han skulle klara det, att det skulle kunna bli vi två ifall vi bara kämpade. Men sedan föll jag ner från mina rosa moln och insåg hur olika vi var och att det var dags att släppa taget. Efter det förhållandet så har jag lärt mig så mycket mer att mitt förhållande med Domaren har varit så givande för mig. Med Domaren så ser jag en framtid, men jag ser även möjligheter. Jag vet att det finns en stor chans att jag kan leva med min Domare resten av mitt liv, för det är möjligt. Vi har absolut inte samma intressen och vi tycker olika om många saker, men i grund och botten är vi så lika. Vi har samma strävan, samma mål. De senaste dagarna har jag verkligen insett hur kär jag är i min Domare och hur mycket jag älskar honom.

Jag tycker att det är orättvist att två personer som vill vara med varandra inte får vara med varandra. Det gäller att se detta i tid och undvika det. Man ska uppskatta den tiden man fick med varandra, lära sig så mycket utav varandra och minnas de stunderna man har haft med glädje. En dag finner man den rätta, den som du ser som din själsfrände, din bästa vän och din partner i nöd och lust. Jag har funnit honom och jag är så tacksam över det.

Stockholms Universitet ska ha föreläsningar kring ämnet "Folkmord" där de kommer gå igenom tre folkmord. Det kurdiska, armeniska och judiska. Det är den 4 maj här i Stockholm och jag missar den för jag kommer vara i Barcelona. Typiskt! Det är KSAF som ordnar det hela men jag skulle nog få komma ändå, trots att jag inte är kurd eller pluggar på Stockholms Universitet. Jag vill gå.

Ni anar inte hur intresserad jag är av det här eftersom vissa folkmord har inte alls blivit uppmärksammade. Jag förstår inte hur folk kan vara så nonchalanta kring detta. Jag skulle så gärna vilja vara där och bara lyssna på allt de har att säga. 

För er som är i Sverige då och vill gå så kan ni få information från denna hemsida. Om vissa av er bestämmer sig för att närvara så får ni mer än gärna höra av er om hur det var och ifall ett nytt tillfälle dyker upp. Snälla.

Jag hittade en artikel på Aftonbladet som fick mig att tänka på min egen artikel som jag skrev för samling.org väldigt länge sedan.

Jag har aldrig ingen som helst acceptans för hedersmord då jag anser att man förlorar sin heder totalt när man begår hedersmord. En punkt som anses vara nedsättande för familjens heder är ifall kvinnorna har utomäktenskapliga sexuella förbindelser, eftersom detta anses inte vara de accepterade samhällsnormerna för hur en "riktig" kvinna ska uppföra sig. Dessutom anses det rätt (för de flesta) att man ska använda sig utav hedersmord när kvinnan gifter sig med män de själva har valt och har gått emot föräldrars val, ett tvångsgifte med andra ord. I vissa extrema fall så blir flickor utsatta då de blir våldtagna för att man anser att de "tillät sig själva" bli det. Männen har inga av dessa krav på sig då de får vara pojkar, de får vara sexuella, de får vara uppkäftiga och nyfikna. De får tala, tycka och tänka. De är ju män. Ja, så länge vi talar om heterosexuella män då för något annat är ju skam för familjen.

Jag kommer ihåg då jag skrev artikeln och var otroligt arg. Jag var bara arg på idiotin som råder över de flesta människorna. Att man kan mörda sin egen bror, syster, dotter eller son för struntsaker. Jag förstår att vissa inte har samma principer som vi i Sverige och att de har blivit uppväxta med andra perspektiv än våra, men att mörda? Var är hedern i att mörda sitt eget kött och blod?

nemo saltat sobrius.

Jag såg ett inlägg om förorter som Rinkeby, Tensta och Fittja från en viss person som aldrig tidigare har varit där. Hon är "känd" för att ha åsikter som inte direkt är genomtänkta men man måste ha sina gränser, även för en fjortis som henne.

Det sorgliga är att vissa tror att invandrare kommer till Sverige enbart för att leva på socialen, sitta hemma och mögla och samtidigt vägra lära sig ett enda svenskt ord. Jag förnekar inte att det finns vissa människor som kan bete sig på det viset, men det är inte enbart invandrare. De flesta invandrare har valt att flytta till Sverige på grund av instabiliteten som råder i deras hemland. Vissa har en bakgrund som präglas av krig, förföljelse och förnedring och att sedan hamna i ett helt nytt land där man varken har utbildning, jobb eller förstår språket gör inte saken bättre. Självklart ska man kunna medge att det finns en möjlighet att det sker mer våld i vissa områden än andra men man kan inte klumpa in alla invandrare i en och samma kategori. Är man en "blatte" så är man automatiskt en brottsling. Varför?

Det som upprör mig allra mest är att vissa har inte ens varit i dessa förorter men kan ändå vräka ur sig en massa åsikter. Ja, självklart ska man få ha en åsikt men snälla, grunda det på något! När hon valde att skriva det inlägget så visade hon tydligt och klart att hon är en del av segregationen som råder över Sverige idag. Hon vill ju inte sätta sin fot i dessa förorter så hur fan ska hon få ett hum om hur det i själva verket är i Fittja, Rinkeby och Tensta? Jag kan erkänna att jag har svurit en hel del åt invandrare som har bett sig på vulgära sätt, men samma mäng svenskar har också hamnat i den kategorin. Det handlar inte om vilken hårfärg personen har, utan hur pass trångsynt denna människa kan vara. Människor i sig, vare sig man är "svartskalle" eller "svenne", har en tendens att bete sig omoget, okultiverat och idiotiskt.

Jag tycker bara det är sorgligt att människor går runt med en massa fördomar. Fittja, Rinkeby och Tensta har säkert många människor som bidrar till att de flesta svenskarna ser dessa områden som "ghetton" men man missar verkligen alla andra som verkligen försöker göra något av sina liv.

Igår så hade vi TV:n på hela tiden då nyheterna dök upp. Den nyheten som fick både mig och Domaren att reagera var vräkningen som pågick av Uppsalahem. Barnfamilj i Sävja blev vräkta men de vägrade att lämna sin lägenhet. Orsaken till denna vräkning var en skuld på 3 089 kronor, som socialen egentligen skulle ha betalt. Det hade skett en miss någonstans. När de kom fram till detta och socialen skulle betala skulden så vägrade Uppsalahem ändå att ta emot betalningen. Familjen vill nu att både socialtjänsten och Uppsalahem ska be om ursäkt för den dåliga behandlingen. Med all rätt.

Expressen skriver att Ingemar Elfgren påpekar att kommunen har misslyckats men att det ändå är så att familjen blir tvungna till att flytta. Men vart ligger egentligen problemet då kommunen är beredda att betala skulden? Uppsalahem kanske använder detta som en ursäkt för att sparka ut familjen av andra skäl, enligt Aftonbladet. På nyheterna intervjuade de en kvinna som jag tyvärr inte minns namnet på som anmärkta att det handlar om principer. När det påpekades att det var barn inblandade i det hela så sa hon: "Ja, men barn ska inte heller skapa problem". Det här reagerade jag starkt på och har väldigt svårt att förstå att en vuxen kvinna kan vräka ut sig något så enfaldigt. Barnens trygghet ska alltid prioriteras och att man väljer att slänga ut barnen på grund av en skuld, som ska betalas av kommunen, är för mig och säkert många fler en oacceptabel åsikt.

I Aftonbladet står det även:

"Christer Nordström förklarar att polisen avbröt vräkningen för att undvika våld.

- Det kan bli tumult, gråtande barn och någon kan komma till skada."

Man har skjutit upp vräkningen ett par månader men Uppsalahems vd, Åsa Hedenberg påpekar redan nu att de kommer stå fast vid att hyresgästerna SKA vräkas från lägenheten. Tycker inte ni det låter lite underligt? Varför ska man envisas med att vräka en familj med fem barn enbart för en skuld som de har fått in nu?

Vid ett pressmeddelande på hemsidan Uppsalahem står det:

Pressmeddelande | 2008-02-14
"Under torsdagen avbröts en planerad avhysning av en familj i Sävja. Avhysningen var föranledd av ett betalningsföreläggande avseende utebliven hyra. I de fall där hyresgäster inte betalar sin hyra helt eller delvis blir de så småningom betalningsförelagd. Socialtjänsten blir alltid skriftligen informerad om (b)etalningsföreläggandet.  

Från den dagen hyresgästen delges har personen 21 dagar på sig att betala skulden och på det sättet får hyresgästen bo kvar. Om så inte sker förlorar hyresgästen bostaden och Kronofogdemyndigheten meddelar utslag och tid för avhysning.  

- Det är oerhört tragiskt att situationen har uppstått, framförallt när barn är involverade. Ansvaret för fortsatt hantering ligger hos Kronofogdemyndigheten och Socialförvaltningen i dialog med Uppsalahem, säger Åsa Hedenberg, VD Uppsalahem."

Jag tycker det hela är så idiotiskt då man kunde ha hanterat hela situationen så mycket bättre och sluppit blanda in media. Antingen så finns det mer bakom det hela än vad media visar eller så är det bara en "principsak" som Uppsalahem har - Inga störningar. Ja, bra att våra lägenheter inte är utav Uppsala hem annars hade min granne blivit vräkt samma sekund som jag klev in i rummet. Jag bankar på väggen, han stänger av musiken. Det är respekt, läsare. Respekt.