Nyåret närmar sig.
Jag kan ju säga att dagen inte började så bra, men jag har valt att lägga det undan. Vissa saker sker av en anledning, men jag hoppas att det slutar bra i slutändan. Jag vill bara att allt ska bli bra. En av händelserna som nyligen har skett, som jag fick veta idag, påverkar mig starkt. Det handlar om en människa som en gång i tiden har betytt väldigt mycket men på grund av vissa omständigheter har vi inte kontakt mer. Jag vet att jag är envis för att jag inte besöker honom eller har ringt för att kolla hur han mår, men det har gått alltför lång tid för att fixa det nu. Men jag önskar mer än allt annat att allt ska bli bra för i grunden är han en bra kille, jag vet det. Jag har växt upp med honom och jag vet att han har det inuti sig, han måste bara inse det. Jag vet vad felet är och jag kan säga det rakt ut, men av respekt för min familj och hans så tänker jag inte lägga mig i längre. Jag har fått ta för mycket skit kring detta och jag vill inte göra det mer. Jag ville bara skriva att jag är ledsen över det som har hänt och jag hoppas att du mår bra.
Förlåt för ett väldigt deprimerande inlägg, men jag var tvungen att skriva av mig. Allt sker av en anledning och jag har egentligen mycket att vara tacksam för. Jag hoppas bara att 2009 blir mycket bättre, och med den attityden tänker jag starta med.
Gott nytt år på er alla!
2008, i stora drag.
2008 har kanske inte varit mitt bästa år, men det finns väldigt mycket gott ändå.
I början av 2008 påbörjade jag en praktik där jag insåg att vara lärare var för mig. Jag har länge tvekat, men då fick jag mig en dos av förståelse. Jag fick dessutom lära känna en väldigt duktig handledare, Sara, som lärde mig väldigt mycket. En hel del kommer jag ta med mig senare i arbetslivet.
Jag reste bort med en pojkvän för första gången. Till Barcelona där jag fick vara med Domaren i fem hela dagar och insåg allt mer att han var den rätta för mig. För honom var det dessutom en del av hans dröm, att se sitt lag och en bra match. Det var härligt att få vara en del av det.
Jag fick ett underbar jobb, trots att jag gnällde rätt så mycket på det. Jag tjänade en massa pengar och kunde därför hjälpa till i hemmet och även bjuda systrarna på en hel del. Det kändes skönt och jag blev rätt så duktig på mitt jobb. Synd bara att det var ett sommarjobb! Att få sitta hemma, ta det lugnt och umgås med familjen medan man tjänar pengar var bara för härligt. Jag är evigt tacksam för att jag fick det jobbet.
Efter sommaren så reste jag till Paris, en stad som jag verkligen älskade. Jag hade det så trevligt och underbart där, vilket kändes himla skönt. Jag behövde det verkligen. Det var en stad jag kommer återvända till många gånger och att bara få chansen att försvinna från vardagen var för mig en gåva. Det enda som jag blev besviken över var ju att jag inte fick se Monets trädgård, men det gäller bara att ta tag i det någon annan gång. Min ursäkt att få återvända till Paris.
Jag och Domaren firade ett år, 14 september 2008. Vi tillbringade en helg hos mig i Uppsala, vilket var så underbart. Det var verkligen helt perfekt för att efter den dagen så insåg vi så mycket. Vi bestämde oss för att satsa på en framtid tillsammans, och allt efter det har varit solklart. Han är den rätta för mig och jag vet att jag är den rätta för honom. Det var underbart att för första gången få fira ett år med någon man älskar så pass mycket.
Jag valde att flytta hem i november, då jag insåg att jag trivdes bättre i Stockholm. Jag har självklart fåtal stunder då jag vill tillbaka till Uppsala, men jag är glad över att jag tog det här beslutet. Jag vet att det inte är långvarigt så jag tänker njuta av att kunna vara med mina föräldrar medan jag bor ihop med dem. Flyttningen tog sin tid och det tog verkligen på ens energi men nu är allt klart.
Men efter det började det gå neråt på alla möjliga sätt, men det är bara att lära sig av det och hoppas på något bättre. Jag tänker inte ta upp alla problem som dök upp just för att de ska nu glömmas. Jag tror att 2009 kommer att bli ett mycket bättre år.
nemo saltat sobrius
Plugg.
Jag är för trött och jag vet inte ens varför. Jag har på senaste månaderna ändrat mina sov vanor helt. Jag vill och måste sova hela tiden. Jag är ständigt trött trots att jag sover lagom. Varför?
Bad day.
Nyår.
2. Höll du några av dina nyårslöften? Jag hade inga löften, men ska ha några nu till nyår.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, Mariam fick ju söta Adam.
4. Är det något du saknat år 2008 som du vill ha år 2009? Mer resor, mycket mer! Jag vill ha mer att göra!
5. Vad var din största framgång 2008? Mitt sommarjobb, haha.
6. Vad spenderade du mest pengar på? Kläder, faktiskt.
7. Vad önskar du att du gjort mer? Rest och att jag tog tag i saker trots att bollen kanske inte ligger hos mig.
8. Vad önskar du att du gjort mindre? Bråkat med Domaren :)
9. Hur tillbringar du nyår? Det blir med familjen och några släktingar.
10. Vem saknade du? Jag saknar Lara.
11. Finns det någonting du ångrar med 2008? Ja, såklart.
12. Vilken del av 2008 var bäst? Första eller andra halvan? Första. Andra delen har varit alltför mycket intriger.
13. Hur tror du 2009 blir i sin helhet? Jag hoppas att det blir ett bra år, för alla.
Trött.
Nu är jag iallafall seg, hungrig och trött. Hjälp mig någon?
Saknar.
Jag saknar verkligen att bara mysa med Domaren eller bara göra något, som ett vanligt par. Bio, middag eller bara sitta och titta på TV hemma, med en stor och god pizza. Jag saknar det. Att bara kunna ta bilen och åka iväg till hans jobb för att göra honom sällskap eller att bara ringa och träffa honom... Bara för att man saknar varandra. Jag saknar det och jag hoppas att det kommer tillbaka snart. Det är jobbigt att inte kunna träffas och att knappt hinna prata i telefon.. :(
Fråga inte varför han har en massa kläder på sig..
Ser ni Serdars läskiga öga på högra sidan av bilden?
LÄSKIGT!
Ändringar.
Fem.
1. Min fantasi.
Jag har väldigt mycket fantasi. Nästan så att det går i överflöd vissa gånger. Jag har väldigt lätt att dra fram en liten saga på bara ett par minuter. Jag tycker att det är roligt att ha den möjligheten för att man kan hitta så många nya "världar" med sin egen fantasi. Men ibland kan jag skrämma mig själv då jag kan bygga upp världens skräck scenario.
2. Att jag planerar.
Jag måste alltid planera. För er som följer denna blogg vet ju hur jag är som person. Jag har listor för allt, och anledningen till varför jag gillar det är för att jag har alltid lyckats då. Jag glömmer nästan aldrig något och jag får allting fixat.
3. Min kreativitet.
Jag blir nästan alltid uttråkad då jag alltid hittar nya saker att göra. Det kan vara vad som helst, så länge det tar upp min tid. Mina systrar brukar reta mig för det, att jag aldrig kan bara sitta och ha tråkigt. När de är uttråkade kan de bara ligga i deras sängar och stirra på vägen. Jag måste göra något, och jag misstänker att det är ärvt från min pappa. Han har myror i baken hela tiden.
4. Jag blir aldrig sjuk.
Nu kommer jag säkert bli det, men det är sällan jag blir riktigt sjuk. Jag hör om massa människor som hostar, blir helt förkylda och ligger i sängs i veckor. Vissa av de åker in till akuten, men inte jag. Jag blir aldrig sjuk, och självklart sker det ibland.. att en förkylning dyker upp men det går över oftast efter en eller två dagar. *peppar, peppar*
5. Jag är målmedveten.
När jag har bestämt mig för något så brukar jag oftast satsa allt jag har på det. Det brukar alltid fungera och jag är envis, jag måste nå mitt mål. Jag har på senare tid lärt mig att det är okej att man misslyckas ibland eller omprioriterar men jag har ändå lyckats bibehålla min målmedvetenhet.
Denna lista tog mig en vecka att göra. Varför är det så svårt att lägga fram sina positiva sidor men så lätt att kasta ur sig en massa negativa?
Två timmar.
Åh, så trött.. men men.. Jag väntar på mamma eftersom hon inte har nycklarna hem. Jag väntar även på köttfärslimpan som är i ugnen. Så himla gott! :) Love it!
Bio.
Jag älskar bio, som ni kanske märker. Jag älskar filmer.
Några bra filmer på bio? :)
Trött.
Imorgon blir det samma skit, samma diskussioner och samma rytm. Allting är alltid likadant. Så jävla tröttsamt.
Klart.
När jag höll på att slå in alla presenter och lägga de under granen (det finns massvis med julklappar nu!) så såg jag att även Domaren har fått en present. Från mamma och pappa. Det visste jag inte och de har inte valt att säga något, men när Domaren var här sist, när han skulle ge mig min julklapp, så försökte mamma få honom att komma upp en stund. Han hade bråttom och tackade nej, men hon ville ge honom deras klapp. Jag vet vad det är och det är något litet, men jag hoppas att han blir nöjd. Gulligt att mina föräldrar tänkte på den tönten! :)
Sömn.
Imorgon MÅSTE jag försöka springa iväg och köpa mammas present.. Måste! (så skönt att vi iallafall får några extra dagar!). Det är kastruller eller inte ens det, några vita saker som man kan ha potatis i. Såna har hon sagt att hon vill ha, och några andra saker. Det ska nog gå att ordna imorgon. Japp!
Just nu är Domaren på en fest med sina kusiner, "julfest", så vi får se hur det går. Han säger att han inte spanar in tjejer, men om jag känner Domaren rätt så har hans ögon gått i kors. Sådana fester, som han är på just nu, består enbart av översminkade tjejer som beter sig som om de vore i en köttmarknad. Redo att säljas. Korta kjolar, snygga ben, smala, uppfixat långt hår.. Allt för att fånga upp lite uppmärksamhet. Domaren, vad gör du? :)
Karen Millen.
Ingen träning för mig.
nemo saltat sobrius.
God Jul!
Jag älskar julen och har alltid gjort det. Det är fin period som bara glittrar och gör mig lycklig.
Julklappar.
Jag däremot fick världens bästa presenter. Jag fick några från Barcelona som jag bad honom att hämta. Jag fick två burkar Lakris pastiller som jag och pappa gamar i oss. Några Toblerone som mamma äter för fullt och sedan fick jag min efterlängtade YSL, guldpennan.YES!! Syrran fick sin saknade Barcelona manick som man har till mobilen...
Bästa var ju ändå min julklapp. Domaren är INTE duktig på att köpa presenter, vilket jag har fått erfara många gånger. Men denna gång gjorde han det, faktiskt. Jag älskar min present. Det är ett silverhalsband med vårt foto, datumet som vi blev tillsammans och våra namn därbak. Fotot är den första bilden som vi har "tillsammans" och jag gillar den faktiskt, som man nog märker här på bloggen. Jag tog bild på halsbandet, men den gör den inte rättvis. Den är mycket mycket mycket mycket finare i verklighet. Det här är något jag kommer bevara, för det är en fint minne. :)
Ledig, ledig.
Idag händer inte så mycket. Jag vaknade runt två, satt lite med mor min och sedan en låååång promenad med Asrin. Tyvärr är det alltid fullbokat på Friskis under jultiden då de inte har så många pass, men det ska nog ordna sig efter december. Jag har inga större problem med att promenera för jag gillar det verkligen, speciellt med söta Asrin som sällskap. Hon underhåller mig med roliga berättelser om en viss person! :)
Runt åtta tiden ska Domaren komma hit och då ska jag få min julklapp plus några saker från Barcelona. Han ska få sin present och en liten gris, tomtegris. Ha! Han får ju öppna sin julklapp redan imorgon, medan jag får lov att vänta tills nyår. Hm.. jag kanske kan fuska lite med hans?
Mer mer..
1. Hur gammal är du om fem år? 26. :(
2. Vem tillbringade du minst två timmar med idag? Min familj.
3. Hur lång är du? 1.60.
4. Vilken är den senaste filmen du sett? Öhm, någon julfilm var det.
5. Vem ringde du senast? Mamma.
6. Vem ringde dig senast? Domaren.
7. hur löd ditt senaste sms och till vem? Ja, hör av dig så kan vi ses! (till min kusin)
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? SMS.
9. Är dina föräldrar gifta eller skilda? Gifta.
10. När såg du senast din mamma? För två sekunder sen.
11. Vilken ögonfärg har du? Bruna och fula!
12. När vaknade du idag? 15:30, men jag jobbar ju natt för tillfället.
13.Vilken är din favoritjulsång? Nästan alla.
14. Vilken är din favorit plats? Jag vet inte, har ingen ännu.
15. Vilken plats föredrar du minst? Där det finns människor som är jobbiga.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Stockholm, gift och med tre barn redan. Jag har då ett stadigt jobb som lärare eller (om ödet verkligen vill!) professor i historia.
17. Vad skrämde dig om natten som barn? Spöken. Fortfarande, fastän jag inte "tror" på dem.
18. Vad fick dig verkligen att skratta senast? Klockan sex på morgonen, när jag trodde att vattnet i bilen tagit slut. Den där spolarvätskan.. och helt plötsligt började det ösa en massa på framrutan.
19. Hur stor är din säng? För liten!
20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar.
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Med pyjamas.
22. Hur många kuddar har du i sängen? En.
23. Hur många landskap har du bott i? Två, tre.. vet faktiskt inte.
24.Vilka städer har du bott i? Beirut, Hallsberg, Uppsala och Stockholm. Vi har flyttat några gånger till, men vart vet jag inte. Jag var väldigt liten.
25. Föredrar du skor, strumpor elr barfota? Alla tre.
26. Är du social? NEJ! Haha..
27. Vilken är din favoritglass? Dolce Luche, häääärlig!
28. Vilken är din favoritefterrätt? Kärleksmums!
29. Tycker du om kinamat? Älskar.
30. Tycker du om kaffe? Nej.
31. Vad dricker du till frukost? Vatten, eller om jag orkar blir det te.
32. sover du på någon särskild sida? Ja.
33. Kan du spela poker? Nej..har försökt, men det går inte.
34. Tycker du om att Mysa/Kela? Ja, faktiskt.
35. Är du beroendemänniska? Nej, har väldigt svårt att bli beroende av något.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej, jag är unik!
37. Vill du ha barn? Ja, utan tvekan.
38. Kan du några andra språk än svenska? Japp, några styckna till.
39. Har du någonsin åkt ambulans? Nej.
40. Föredrar du havet eller en pool? Pool.
41. Vad spenderar du helst pengar på? Kläder, faktiskt. Men jag sparar ju en hel del..
42. Äger du dyrbara smycken? Dyr och dyr.. Äger ett par styckna som jag då har fått i presenter. Jag är inte "smycke" typ.
43. Vilket är ditt favorit program på tv? Greys, kanske. Jag älskar ju Ally såklart..
45. Vem är den roligaste människan du känner? Jag känner många roliga.. Ändå är jag bitter :)
46. sover du med gosedjur? Nej.
47. Vad har du för ringsignal? Ingen aning, en som var i telefonen.
48. Har du kvar klädesplagg från du var liten?Jag tror det.. Jag tror mamma har kvar något.
50. Flirtar du mycket? Nej, det gör jag nog inte.. Eller kanske. Jag märker själv inte hur jag är.
51. Kan du byta olja på bilen? Nej, vill dock lära mig! :)
52. Har du fått fortkörningsböter någon gång? Nej.
53. Vilken var den senaste boken du läste? Jag håller på att läsa ut Stephen Kings "Att skriva."
54. Läser du dagstidningen? Ja, det händer.
55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej
56. Dansar du i bilen? Nej, men kan göra några moves i bilen då och då.
57. Vilken radiostation lyssnade du till senast? Oftast är det CD.
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Vad jag ska köpa till folk i julklapp.
59. När var du i kyrkan senast? Ingen aning, jag tror att det var i Uppsala med min religion grupp. Lovisa, Hiba, Marlén och Stina. Det var faktiskt underhållande. :)
60. Vem var/är din favoritlärare på högstadiet? Björn i gymnasiet. BÄST!!!
61. Hur länge har du campat som längst i ett tält? Två dagar.
62. Vem var det som senast gjorde/sa något extra speciellt till dig? Chefen på Posten. Att jag jobbade bra och var för duktig för att stanna här, han hoppades på att jag studerar så att jag inte tar jobb som Posten senare i livet. Absolut inte! :)
Balto?
12 timmars pass.
Idag har jag inte gjort något speciellt.. Vaknat, ätit och nu framför datorn. Jag ska hoppa in i duschen strax och sen slå in Domarens present. Han ska hämta den imorgon för att lägga den under sin gran, jag ska göra detsamma med min. Men han kommer ju öppna den redan på onsdag, inte jag. Min jul är ju inte ens i december. Höhö! :) Vi firar den 6 januari, men eftersom vi inte orkar vänta SÅ länge med presenterna så har vi valt att öppna de på nyår istället. Så onsdagen är en vanlig dag för mig, trots att jag är kristen.
nemo saltat sobrius.
Arg.
En känsla jag har känt rätt så länge nu är ilska. Jag har verkligen varit arg på allt och alla, men mest på grund av ingenting. Eller jo, jag har ju mina anledningar men till skillnad från Domaren väljer jag att inte blotta ut mig på nätet. Iallafall inte än. Jag är bara arg och trött. Jag orkar inte påfrestas ännu mer på grund av något jag själv inte kan rå över. Det är inte mitt fel att jag började planera framåt, att jag började lägga upp en massa mål för mig. Det är inte mitt fel något av det, men vissa människor har så svårt att se det. Varför?
Det här är inte mitt fel. Jag tänker inte ta ansvar för någon annans osäkerhet.
Studenten.
hittade denna gamla bild.
nemo saltat sobrius.
Ledig från jobbet.
Jag fattar inte hur jag hamnade här. Många förstår inte vad jag menar, men det borde inte vara såhär som det är nu. I två månader har jag varit på samma plats utan att röra mig framåt, snarare allt mer bakåt.. Inget utvecklas, utan fortsätter i samma veva hela tiden. Jag orkar inte mer, verkligen inte. Jag vill göra något åt saken, men just nu ligger inte bollen i mina händer. Jag har verkligen tröttnat på det. Jag har planer och jag vill så gärna uppfylla mina egna drömmar.. men jag är så trött på att det ska finnas folk som står i min väg. Utan någon anledning. Varför kan inget bara vara lätt?
Haha!
Jag har inget roligt eller spännande att berätta, faktiskt. Mitt liv är mörkt just nu, präglad av jobb. Usch! Sedan finns det vissa människor jag stör mig på rätt så mycket, men det orkar jag inte diskutera det just nu. :)
Juste, är det någon som vet hur man lägger saker och ting på youtube och sedan här? Eller, jag vill helst inte att Emilys videon som jag tar ska vara ute på nätet.. Går det att fixa? Någon? För hon har börjat prata rätt så mycket, så jag vill helst visa det för det är verkligen roligt. Trots att hon repeterar samma sak heeeela tiden. Igår skulle hon berätta saga för min syster medan jag låg brevid och halvsov.
"Tiger skuttade och Kanin sa: Flytta på dig, tjockis!" och så började hon skratta jätte mycket och jätte länge. Flera gånger.
Mer stress.
Mer stress idag... och det kommer mer.
Jag har:
- Jobbat till sju på morgonen, var hemma vid åtta.
- Vaknade klockan två och åkte iväg till Uppsala. Jag packade en MASSA påsar. Helt otroligt!
- Kom hem runt fem och packade upp nästan allt.
- Gick iväg för att träna klockan 7.
- Duschade.
- Käkade och är nu med Emily som sitter och försöker trycka på en massa knappar. När jag inte låter henne göra det då hon stänger av alltihop så blir hon arg och slår mig. Med sina små små händer.
Det var min dag iallafall.. Nu ska jag börja om på nytt. Jobbet kallar.
Stressad.
Äh, jag ska försöka ordna upp alla planer.. Uppsala och allt.. Fan. Sedan får jag lägga undan all problem tills vidare.
När ska man hinna?
Jag får se om vi börjar senare på onsdagen, för då kan jag säkert åka iväg. Jag vill ju också ha mina saker som är där. Åh, jobbigt allt är. Så skönt det ska bli när allt är över.
Postens Gestapo.
Allt blir inte bättre utav att vi har en elak "över-ledare". Han verkar vara chefen för alla frågar honom, även lagledarna. Vår lagledare är inget att ha, då han är rätt så ny och kan nästan ingenting. Men han är trevlig och jätte rolig att arbeta med för att han inser att det är jobbigt och sent på kvällen. Inte Gestapo, inte. Vi ska vara alerta klockan sex på morgonen, om inte så lär vi nog lida. Igår stod han och skrek: "Det finns post! Jobba NU!" Jag började skratta för det lät så sjukt, för efteråt så uppföljde han sin mening. "Ni får inte äta eller dricka. Bara på raster. Ingen ska ha någon dricka framför sig. Bara jobba". Seriöst, klockan var då fem på morgonen. Att han inte slogs ner var för mig ett mirakel. Mina fingrar kliade iallafall.
Jobbet.
En sak som är bra: Jag klarade tentan. Mrs Einstein. Haha! Skönt att slippa att göra om den, nu kan jag lägga fokus på tentan i januari. Sedan är jag klar med Historia A, efter det: praktik. Aja, det får duga. Det är bara att bita ihop och kämpa vidare.
Asrin & jag!
Det här är oss, i ett nötskal.
Vi skäms verkligen inte för att framstå som muppar.
Den här bilden var tagen 2005 och vi ser likadana ut.
Ingen förändring.
Sanningen.
Jag hatar när någon ljuger för mig, speciellt om det är någon som står mig nära för det är då det gör som mest ont. Man gör misstag som man ångrar (vi alla är människor), men man gör inte saken bättre genom att dölja det. Förr eller senare kommer sanningen att komma fram, och det är DÅ man verkligen aldrig kan förlåta. Det är DÅ man inser vilken idiot man har varit. Man ska alltid försöka vara så ärlig som möjligt, trots att man är rädd för att skapa konflikter. Jag förstår bara inte varför man inte kan stå på sig och våga vara ärlig, att man vågar ta konsekvenserna för sina handlingar.
Ärlighet varar längst.
Inte världens bästa.
Som sagt, inte världens bästa träningspass idag men men.. En timmes promenaden vi tog efteråt dög. Jag svettades (ja, jag är äcklig!) som bara den. Det var faktiskt rätt så skönt men efter ett tag , en och en halv timme, så började jag bli hungrig. Riktigt hungrig.
Men men, ska åka iväg och hämta upp min kallelse. Det har tydligen blivit strul med det, någon trodde att det var deras och ja.. Kort sagt, jag har inte den. Jag tror inte de är så noga med att man ska ta med sig den, men för er som känner mig vet hur paranoid jag är. Jag vill inte uppfattas som slaver, verkligen inte. Speciellt inte när det gäller att hålla koll på papper, för jag är egentligen grym på det!
Nu ska jag skutta iväg.
Jobbet.
Sjukt mysigt!
Vi köpte massa godsaker från England också, de smakade helt okej. Jag är inte så förtjust i deras godis, men denna dög. Det duger i krig. Höhö!
Idag var Domaren på Zoo och fick se en delfinshow. Jag kastade ut honom ur mitt liv efter det. Jag VILL. Jag älskar Zoo och sådant, att titta på djur och speciellt DELFINER! Det jobbiga var att jag har varit i Barcelona och missat det! Huuuuuuuuur?!?!?! Åh...
Idag är det El Clasicó. Jag vet någon som är otroligt lycklig! :)
Om att sakna Domaren.
Jag är iallafall jätte glad för hans skull, att han får åka iväg och uppleva sin allra största dröm (efter mig såklart.. hehe). Jag kan tänka mig hur lycklig han måste vara, hur underbart glad han måste känna sig när tiden tickar sig allt närmare till målet, matchen. Det känns bra att han får det här, faktiskt. Han förtjänar det och han behöver det just nu.
Domaren, i Barcelona (med mig) under våren 2008.
Underbart!
Det är sant att träning gör att man glömmer bort allt. När jag tränar så stänger jag av ALLA problem, vilket är skönt. Jag älskar det, helt och hållet. Att jag dessutom tränar med två tjejer (läs en, för hittills har Soma försökt få mig att äta chili cheese efter varje träning) som verkligen gör en taggad inför varje pass. :)
nemo saltat sobrius.
Träning.
Idag måste jag nog plugga lite, glömde bort att jag börjar jobba snart. Jag kommer nog inte ha ork att skriva alla frågor när jag jobbar eller efter jobbet. Jag kommer sluta sex på morgonen nästan varje dag (tror att vi får rätt så många lediga dagar!) och då vill man ju inte sätta sig bakom ett skrivbord och plugga. Nej, så idag och imorgon ska jag iallafall ha försökt göra två frågor. Sen får jag ta det som det kommer.
Tentasvaret har ju fortfarande inte kommit, men jag har ändå anmält mig till omtenta för säkerhetens skull. Med tanke på att jag knappt kunde hålla ögonen uppe, att det tog lång tid för mig att skriva och även missade vissa delar ur något, så misstänker jag att det var bra gjort. Att anmäla sig till omtenta. Nu har jag iallafall frågat läraren om när de hade planerat att lägga ut tentan.
No town, dude!
Jag är nu klar med farsans, för snart kommer ramen hit. Då ska jag slå in, fixa presentkort så att han kan köpa skjortor så är det klar. Jag har ju även köpt Old Spice till honom. Jag vet vad jag ska köpa till lillplutten (min yngsta syster) men jag ska avvakta lite. Jag har redan fixat födelsedagspresent till henne, hon fyller ju år imorgon! 17 år blir hon, kan inte fatta. Mamma är klar, vi behöver bara åka iväg och hämta dem. Det är några grytor eller något som man lägger potatis i när man har fin middag. Svårt att förklara då jag inte kan de rätta termerna när det gäller material för köket/matlagning. Hon har även hittat några saker i klädaffärer, så det blir ett presentkort och även glasögon grejer. Svårt att förklara, mamma är en underlig prick. Den andra syrran, Dar, är också klar. Helt klar, måste nog bara slå in presenten innan hon hittar den. Jag hoppas bara att hon gillar den, men men.. Det är tanken som räknas! :)
Domarens present är klar. Yeay! Det tog mig en väldigt låååång tid tills jag förstod vad han ville ha, men nu vet jag det. Äntligen! :)
Hemma.
Äh, vi tränar imorgon och på söndag så det spelar ingen roll. Vi tänkte ta måndagar (för då är det någon vi INTE gillar som håller passen) och fredagar som vilodagar. Det blir nog bra. Vi får se, jag tänker inte ha för höga förhoppningar. Inte denna gång.
Idag blir det Idol väl, antar jag. Jag har inte följt den, brukar aldrig göra det.. Men denna gång tänker jag iallafall se finalen för jag gillar Kevin Borg. Han är så töntig att man vill nypa honom, haha!
KI
Domaren ringde och sa att han nu har beställt YSL till mig, och även lakristpastiller. Woho! Nu längtar jag tills jag får dem, faktiskt. Det är det enda jag längtar till, höhö!
Nu ska jag gå iväg och plugga.. Jag tror att det blir träning ikväll, annars blir det enbart läsning.
Tidigt.
Idag ska jag då iväg till KI, men blir lite försenad då Soma försov sig. Ska nog försöka få i mig lite frukt innan vi åker. Hoppas att ni alla har en trevlig dag! :)
Disney.
Jag satt självklart och tittade med henne, och kom på hur mycket jag älskar Disney. Speciellt sagor, magiska stunder. Jag älskar det glittriga och det stillsamma. Det är faktiskt helt underbart, och jag älskar Disney. Jag har ju såklart favoriter, som Skönheten och Odjuret. :)
Vílken är er Disney favorit film?
Trött och seg.
Jag hatar sånt där jävla beteende alltså, att man inte kan säga: "Men aha, du sa att du inte ville följa med därför har vi bett någon annan". Vad är så pinsamt med att säga så? Mamma är så rädd att såra någon att hon aldrig vågar stå på sig. Jag längtar tills jag får chansen att göra allt på mitt sätt, då ska jag se till att ingen kör över mig.
Det roligaste är att det är med VÅR bil och VÅR bensin de ska åka med, men vi i familjen får anpassa oss efter vilka andra åker med. Ironiskt? Det tycker jag.
Presenter.
Idag ska Domaren beställa hem en ny present till pappa, en elektronisk ram med USB minne. Han gör det ikväll för att han åker ju till Barcelona imorgon för att kunna se El Clasicó. Snacka om att få uppleva sin största dröm, det måste kännas underbart. Jag hoppas verkligen att han njuter fullt ut av resan, för känslorna han kommer att uppleva då kommer aldrig komma tillbaka. Även om han åker tillbaka flera gånger så kommer inget besegra första gången.
Morgonen.
Angående Religion C, jag vet inte om jag har kommit in eller inte. Det är jätte skumt, men det var ju en försenad ansökan. En väldigt försenad ansökan, om jag säger så. Det står: "inget svar krävs", så.. det kanske betyder att jag inte kom in? Äh, får kolla upp det där mer sedan. Just nu orkar jag inte, men det skulle vara jätte roligt ifall jag fick skriva en C uppsats. :)
Jobbigt.
Iallafall, det kändes skönt att träna. Bara kämpa på, svettas och ta ut all sin ilska. Jag är arg, på många saker. Men jag vet att jag har handlat rätt, iallafall denna gång. Jag tänker inte backa mig ur, jag tänker inte bli en mes på grund av alla ursäkter. Det hjälper inte, för det är såhär varje gång. Samma ursäkter (jag kan de utantill nu) och samma attityd.
Dessa två månader har varit så jobbiga för mig, av många olika anledning. För er som tänker fråga varför, gör inte det. Ni kommer ändå inte få veta då det är privat. Men det har varit en jobbig period, men jag har inte fått stöd från den personen jag vill ha det ifrån. Det känns som om jag har fått "kämpa" själv, att det inte ens är jag som är offret. Jag påstår inte att jag är den enda som drabbas, absolut inte. Men jag utsätts för så mycket, men som ingen annan ser. Jag känner mig utstött på grund av löjliga bortförklaringar. Min ålder tas upp, mina matlagnings förmågor, hur jag städar (och hur ofta jag hjälper till hemma), min utbildning och en massa annat med ekonomin. Jag klankas ständigt ner, men det enda jag får i svar är att jag ska försöka förstå. Förstå vad? Vem är det jag ska förstå egentligen? Vem ger en person (oavsett ålder, status eller vad personen har för relation till mig) rätten att klanka ner på mig? Jag vet vad jag vill, det har jag alltid vetat. Jag vet hur jag ska ta mig från A och B, med väldetaljerade planeringar.
Jag hade klarat detta, jag hade kunnat stå emot vad som helst bara jag hade stöd och kärlek. Bara jag förstod att det fanns någon i världen som stod på MIN sida. Det handlar inte om att ge upp, utan det handlar om att våga dra sin gräns för en gångs skull.
Jag behövde stöd, flera gånger. Du var inte där, du fanns ingenstans att hitta. Du gjorde ditt, trots att du visste att jag väntade. Att jag var ensam. Det är så lätt för dig att förstå vad du har gjort, precis efteråt. Det går att förlåta en, två eller kanske även tre gånger. Till slut så går det inte längre, för det börjar bli uttjatande med någon som aldrig lär sig av sina misstag. Ja, du har rätt angående en sak: Det handlar inte enbart om "tåget", utan det handlar om denna period.
Tänk efter, hur ofta har du egentligen varit där för mig under dessa två månader? När har du valt MIN sida för en gångs skull? När har du visat att du uppskattar mig?
Ibland får det vara nog.
Jag har varit på KI ett tag, kom hem nyss för att vi strax ska iväg till Uppsala. Vi ska packa de allra sista i all hast och sen tillbaka. Vi ska försöka träna idag, så vi får se om vi får plats. Jag hoppas det. Jag tror att jag behöver få ur all min ilska, få köra spinningen ett tag och få ut allt.
Jag är bara så sjukt trött på allt, men i slutändan får jag ta emot allt skit. Så jävla vanligt, så typiskt. Man tröttnar efter ett tag, så är det bara. Man får nog, alla har sin gräns. Jag är så trött på att alla tror att jag alltid kommer att glömma, att jag alltid kommer att förlåta. Jag är så trött på att höra "Äh, det är Marina. Hon blir ju aldrig sur och ifall hon blir det så är det bara i några sekunder". För då får människor helt plötsligt för sig att det är okej att bete sig så som man vill. Sedan, när jag har verkligen fått nog så får jag skiten för att jag står på mig. Va? Att det är JAG som har sårat, skämt ut personen och kört in en kniv i hjärtat på personen. Jag kan förstå känslorna, men inte varför de har uppstått. Jag vet nu hur jag känner, något som har pågått under en visst tid. Jag har inte velat erkänna det, men efter snart två månader så får även jag (den tålmodige) nog. Det är inte som förr längre, saker och ting förändras ständigt. Jag behövde mer, men jag fick allt mindre tillbaka. Jag är trött på att ständigt få tåla en massa från alla håll och kanter, för att sedan själv vara syndabocken för alla andras misstag.
Ibland måste man ta sig ur rampljuset och låta det skina över någon annan, för då kanske man upptäcker att man inte är offret i dramat. Inte denna gång. Denna gång kommer jag inte ångra mig, denna gång kommer jag inte ge upp. Jag vet vad jag behöver och det är inte det jag har fått känna de senaste två månaderna. Det finns en gräns, vi har passerat förbi den för länge sedan.
Måndagen.
Jag hade planerat att träffa Asrin 08:45, men helt plötsligt står hon utanför min dörr klockan 07:45. Tönten hade sagt fel tid till mig, så jag fick världens panik och hade bråttom med att fixa mig. I vilket fall som helst så hann vi till tåget, där det hände lite grejer. Usch, kan jag då bara säga. Men det var skönt att vara i skolan med dem, som gamla goda tider. Jag pluggade, trots att det var jobbigt. Sjuuukt svårt, för mycket text och alldeles för många sidor. Det var hemskt. Men men, jag var tvungen att göra det.
När jag kom hem ville Emily lyssna på Imse Vimse Spindel på högsta volymen trots att jag försökte "lura henne" med att sova. Det gick absolut inte, så vi åt chips istället. :) Jag var för trött för att bry mig, jag är fortfarande trött. Usch!
God natt!
En ny fisk.
Idag åkte jag till Kista för att köpa en ny sjöstjärt, men insåg snabbt att det inte fanns en som var som Pinky. Då insåg jag att jag inte vill ha en som henne, jag vill inte ens att det ska finnas någon som såg ut som henne. Istället fastnade jag för en liten brun sjöstjärn som simmade ensam i ett hörn, ensamvarg. Han heter, chockerande nog, Brownie. Han är jätte söt och väldigt LITEN. Orange ser ut som en jätte jämfört med honom.
Resa.
Jag bryr mig inte riktigt vart, jag kan resa vartsomhelst. Bara jag får resa, även om det innebär för några dagar. Ge mig en resa. EN RESA!!! :)
nemo saltat sobrius.
Söndag.
Iallafall, det var min dag.. Eller ja, typ. På söndag, nästa vecka då, blir det Sevve. Woho, ska bli så sjukt trevligt att träffa henne. Även få en chans att se hur hon bor, äntligen! Hon gifte sig i SOMRAS och vi har inte hälsat på henne ännu, ännu mindre sett några bilder/video på hennes bröllop! Vi ska fan se dem NU! :) Jag har alltid undrat hur ett turkiskt bröllop ser ut, så nu lär jag få det. Jag älskar traditioner, att man gör på ett visst sätt beroende på vilken kultur man har.
Aja, nu ska jag iväg!
Boring day..
Idag ska jag bara sitta och mögla en aning, eller rätt så mycket. Jag har inte hittat någon bra bok här hemma heller, så jag vet inte.. Jag bör nog börja med Första Världskriget, boken som jag köpte för ett väldigt bra tag sen men har aldrig haft tid eller lust att läsa.
Böcker.
Vi har inte heller fått veta något om resultatet från senaste tentan, och sista dagen för anmälan till omtenta är imorgon! Det låter skumt, väldigt skumt. På tisdag får vi även veta ifall vi har kommit in i våra kurser som vi har sökt, jag och min syster. Jag hoppas att syrran kommer in, men jag är osäker om mig själv. Jag sökte ju rätt så sent, eller väldiiiigt sent. Det var väl vad, två veckor sedan? Så, jag tvivlar på det men jag har ändå hopp eftersom det är en distanskurs (trots att det bara är 30 platser) så man vet aldrig.
Vid floden Piedra..
Den var OK.
Jag brukar gilla Paulo Coelhos böcker,
men denna var lite för underlig för mig.
All det religiösa om kvinnans anlete och kärlekens samband i det.
Den var bra, men ingen bok jag kommer att läsa igen.
Bild tagen av moi!
Mer städning.
Syrran har tur idag, hon ska hem till en kompis så hon slipper städningen. Inte jag. Jag är fast.
Pynta bloggen.
Aja, nu säger jag god natt.
Julgranen!
Såhär såg den ut när jag och syrran äntligen lyckades montera den.
Det var INTE enkelt, kan jag då lova!
Bollarna började sättas upp!
Såhär såg det ut när min syster (Dar, som fick äran att sätta upp stjärnan) la stjärnan på sin plats.
Men det fixade sig till slut! :)
Julpynt.
Ja, ni.. Jag älskar julen!
Dags att börja ha ett liv?
Jag ska börja träffa Asrin och Soma oftare, då jag ska börja plugga med dem (ja, jag vet att jag har sagt det förut men inte gjort det, men nu ska det ske!). Jag ska försöka träffa Sevve för att se hur hennes nya liv ser ut, hon har ju gått från punkt A till Ö på några månader bara. Men jag vill träffa Mariam och lill Adam också, även se hur deras liv ser ut nu. Det var länge sen.
Det har varit så himla mycket den senaste tiden. Jag valde att flytta rätt så plötsligt, så att packa ner och upp har varit en vardag för mig. Vi har slitit som bara den här hemma hos föräldrarna för att få plats med mina saker och sängen har släpats tillbaka till sin gamla forna plats. Samtidigt som allt detta sker så närmar sig julen, vilket oftast leder till stress eftersom man måste julstäda, julpynta och köpa en massa presenter.
Jag har även haft väldigt mycket plugg, har suttit och präntat in åtta böcker (där alla har minst 400 sidor!) för att klara en tenta, som jag nu tror gick åt helvete. Plugget, städningen och flyttningen har verkligen tagit över mitt liv. Åh, har blivit så trött på det och det har även skapat sina förslitningar på mitt s.k sociala liv. Usch!
Jag måste skärpa mig, men att jag nu ska börja jobba NATT i nio dagar gör inte saken bättre. Juste, jag fick jobbet. Jag blev lite orolig en stund, men.. Det var inget att oroa sig över. Jag och syrran hamnade i samma grupp, så jag kommer ha sällskap hela tiden. Vi får se hur det blir med vägen dit och hem igen, om vi tar bilen eller tåget. Skönt med variation iallafall.. :)
Pynta.
Jag gillar julen, snön och allt som kommer med det. Faktiskt, trots att det är väldigt kallt. VÄLDIGT kallt för någon som ännu inte har köpt vinterjacka! :( Hehe.. Men men, det ordnar sig. Allt ordnar sig.
Dessutom väntar jag ÄNNU en gång på ett svar, nu ännu mer pirrigt för jag antar att det är "avslutet", Efter detta så kommer vi äntligen reda ut allt. Så skönt! :)
Jobb.
Jag har också sökt till Posten, men vi får se om jag har fått den. Jag hoppas, och även tillsammans med min syster. Vi frågade i vår ansökan ifall vi kunde få arbeta i samma lag, så vi får se. Vi kommer ju åka i samma bil, så.. Det skulle vara bra om vi började och slutade samtidigt. Jag ska kolla upp min egen post i Uppsala snart och kolla om jag fick jobbet eller inte. Hoppas, hoppas och mera hoppas. :)
Jag ska strax iväg till Uppsala, packa lite och klockan två kommer en person som ska kolla rummet. Om något är sönder, fel eller något så att de vet i förväg. Sedan ska jag och syrran shoppa lite, inte till oss utan till vår familj. Snart är julen här! :)
nemo saltat sobrius.
Mycket att göra.
Nu har jag tagit det lite lugnt, ätit och ska kolla på Grey's eftersom jag missade den förra veckan och reprisen i söndags. Så, nedladdning blev det. Ses senare!
Tusen strålande solar.
En otrolig bok, precis som Flyga Drake.
En bok om kvinnor, för en gångs skull.
Om deras styrka, och deras kamp
mot all orättvisa som finns i vår värld.
Jag tycker att det är vackert.
Jag är stolt över att vara kvinna.
nemo saltat sobrius.
Planer.
Jag har bara lust att boka en biljett till något varmt land, lååååååååååångt bort härifrån. Bara få en chans att komma bort från allt, sola, bada och bara få andas ut. Inga krav som ställs på en, inga order om vad man ska göra och alla plikter man har till alla. Tänk er om man kunde göra det, flyga bort och försvinna helt.. Bara en liten stund, för att återhämta sig själv. Det skulle vara bäst om man hade sitt eget lilla paradis.