Telefonsamtal.

Typiskt. Igår fick jag reda på en "nyhet". Att någon ska ringa hit, ett viktigt samtal är det. Så fort jag fick veta detta la jag det undan för jag har hört det många gånger. Nu kan jag dock inte hjälpa att hoppa till varje gång telefonen ringer trots att jag vet (med hundra procent) att det samtalet inte kommer att komma. Jag VET att det var ett sätt för den här personen att vinna tid, synd bara att du inte förstår det. Synd att DU inte ser det.

Istället för att be om det - ta till handling. Räck fram telefonen och be personen att ringa NU. Framför dig. Våga stå på dig för en gångs skull.

Men istället fortsätter du att ta den lätta vägen, den smidigast för dig. Igår fick jag det bekräftat - du har inte ändrats alls. Du är fortfarande dig själv, rädd och osäker. Trots allt vågar du fortfarande inte och är fortfarande blind. Du kommer aldrig se och upptäcka sanningen.


Speak up!
vill ditt bästa

har du någonsin undrat varför det här händer dig?

du tror att han inte skyddar dig men det är det han egentligen gör. han skyddar dig från din fantasivärld där allt är perfekt. det du vill ska hända är inte hans fel utan DITT för att det inte händer. om du sluta puscha honom så kanske allt skulle reda ut sig tillslut, det vet du att de kommer göra men det är DU som komplicerar allt! du vill ha allt nu! men tyvärr livet är inte så lätt. inse att det du tror är rätt är egentligen fel. du måste vänta för annars kommer du få det liv du NU tror att du vill ha och inte det du förtjänar. Vänta och sluta förstör bådas liv. du vet att han älskar dig och om du verkligen också gör det så väntar du och inte är så självisk.TÄNK på honom och hans liv, han kan inte bara släppa allt. SLUTA tänk på dig själv och vad du vill ha. tänk istället på vad NI behöver. tänk riktigt noga är er relation värd att kastats för att du ska vara självisk? varför ska bara han kämpa och inte du? varför gör inte DU något åt saken? sluta förstöra hans liv om du ändå inte vill vara i den. för om du verkligen vill det och verkligen älskar honom...

KÄMPA FÖR ER KÄRLEK DÅ!!

2009-09-01 @ 21:38:17


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0