En som verkligen kan göra min dag är min kusin, Lara. Jag saknar henne fruktansvärd mycket och hon betyder så himla mycket för mig.


Hon vet väldigt mycket om mig, om mina problem och bekymmer och mitt aktuella problem. Hon vet exakt hur hon ska göra för att peppa upp mig. Hon skickade en massa roliga bilder på sig själv, vilket även visade på att hon verkligen gör allt annat förutom att plugga. Det känns skönt att ha människor som älskar en, oavsett vad. Människor som verkligen förstår en och är där för en, trots allt.

Förut, när jag var yngre, hade jag massvis med vänner. Jag trodde att det var det som gjorde ens liv värdefullt, men insåg rätt så snabbt att det inte var så. Jag upptäckte att jag, sakta men säkert, började dra ifrån mig från dessa personer. Jag insåg att många av dessa vänner var inget att ha, för de vände kappan efter vinden. Nu har jag väldigt få vänner men mitt liv känns mycket mer värdefullt nu än förr. När jag känner mig nere så vet jag exakt vart jag ska vända mig till, och det känns skönt att ha personer som orkar lyssna på en.

Jag är evigt tacksam för allt, speciellt under denna tid då allt verkligen har fallit ner totalt. Jag vet att det inte kommer att sluta här, jag vet att det finns en risk att saker och ting blir värre. Jag vet att det väntar många stunder av olycka för mig, både nu och i framtiden. Jag känner dock att jag klarar det om jag har vissa personer brevid mig. Ingen annan, bara de som verkligen kan stå vid min sida i både vått och torrt. Om någon hade frågat mig två år innan vilka dessa människor skulle ha varit, så hade jag svarat helt fel. Nu vet jag, utan osäkerhet i rösten. Jag vet vilka jag vill ha på min sida.