Eftersom alla verkar veta nu och det har kommit ut till folket (läs; tjocka släkten) så kan jag säga det här också. Denna blogg är ju som en dagbok (ytlig men ändå..) om hur mina dagar ser ut och det är något jag kommer blicka tillbaka på när jag blir äldre. Så, då borde jag väl prata om det här också. Eller hur?

Jag och Domaren ska trolova oss.

Eftersom jag är från Armenien och han är från Syrien har vi en tradition som är gemensamt. (annars skiljer nästan allt ifrån varandra - kulturkrock värre!) Killens familj måste komma och be om flickans hand, innan man börjar gå ut tillsammans. Jag tror många kulturer har detta, eller hur?

Nu har jag och Domaren varit tillsammans ett bra tag och vi har umgåtts en hel del, bland annat rest ihop och varit på utflykter titt som tätt. Men för att bevara traditionen, mestadels för våra familjers skull, ska vi nu trolova oss. Dessutom är jag väldigt traditionell av mig så jag tycker att det här är kul, spännande och ett sätt att bevara mitt arv.

Det hela går ut på att Domaren, hans familj och ett par släktingar kommer hem till oss där vi har min familj och ett par släktingar närvarandra. Enligt armenisk tradition måste jag hålla mig undan, det vill säga vara i mitt rum, tills mina föräldrar säger "ja" till att de får min hand. Då kommer jag att ploppa fram och få sitta bredvid min lilla älskling. Sedan, vet inte hur det blir nu, kommer de ge mig en ring som ska symbolisera att jag är hans nu, att jag är "paxad" med andra ord, haha. Detta är ingen förlovningsring, utan det ska bara symbolisera att vi har tagit detta steg.

Så nu vet ni.. Förlovning och giftemål kommer vi ta senare, någon gång. Det är inget vi har bestämt men det kommer bli jag och Domaren som bestämmer. På våra gemensamma villkor.