Jag hade en tuff start med Victoria. Alla som känner mig vet att jag har längtat efter barn och jag trodde att allt skulle vara rosa skimmer med ljuvlig musik i bakgrunden. Ack vad fel jag hade. Helt plötsligt stod jag där med ett litet barn som ständigt krävde min närhet. Jag bestämde mig även för att aldrig ljuga om hur min tillvaro såg ut med ett barn, för jag träffade på en massa mammor som berättade om hur underbart det var, att de aldrig ångrade något och att allt var bara såååååå lätt. Det var väl inte så konstigt att jag hade fått fel mamma-bild då.
Sedan stod jag där. Med förlossningsdepression från helvetet och Victoria bara grät, skrek, vägrade sova och åt inte från bröstet om inte plastnappen var där. Hon kunde börja gallskrika när vi var ute och jag fick alltid panik, på grund av att det inte gick att amma henne offentligt. Så jag valde att stanna hemma, hela tiden. Jag som annars var van med att vara ute konstant.
Vet ni vad jag tänkte då? Att alla har det så enkelt, varför är jag då en sämre mamma? Så lite visste jag. Jag förstår inte varför alla har duktighetskomplexen, det är inget fel att inte orka då och då.
Jag älskar Victoria mer och mer för varje dag. Fast ibland vill jag ha egen tid, jag BEHÖVER det så att jag kan vara en bra mamma. Fast jag är såsom jag anser själv är bra, inte hur andra tycker att man ska vara. Jag har en tanke kring hur jag ska uppfostra mitt barn, andra behöver inte hålla med och jag kan inte bry mig mindre om hur andra gör.
Jag kommer att skriva om hemska dagar och nätter, vill man tycka att jag är en dålig mamma som skriver att jag inte orkar för tillfället eller att jag ibland vill skicka Victoria med posten till sin farmor/mormor, gör det. Fast alla andra kvinnor, som undrar varför allt är så jobbigt för just dem, uppskattar nog att någon är ärlig.
I slutändan älskar jag min dotter mer än allt annat. Hon är allt för mig, men jag behöver inte skriva dikter och förklara för alla exakt hur jag känner. För mig räcker det med att min dotter vet om det och aldrig tvivlar på det.
